Tomokazu Harimoto

Han är allt ett fenomen, den 14-årige supergossen Tomokazu Harimoto. Han är fortfarande yngst och skriker högst av alla efter varje vunnen poäng. Det enda man absolut säkert vet här i världen är att Harimoto kommer att vråla sig igenom målbrottet. Och att alla rekord kommer att slås. Han betar av dem efterhand. Det finns gott om tid för ungfröet från Nippon att förverkliga sina pingisdrömmar.

Som 11-åring gick han till final i Safirs internationella i Örebro. Slog bl.a. ut Jens Lundkvist och den dåvarande afrikanske mästaren Omar Assar. Sedan dess har det hänt massor och i år har det skjutit fart på allvar. Han nådde final i Indian Open i februari och i början av juni gick han som yngste spelare någonsin (13 år) till kvartsfinal i ett världsmästerskap. För en vecka sedan tog han hem Czech Open. och blev därmed den yngste (14 år och 61 dagar) att vinna en World Tour tävling. Den 36-årige världssjuan Timo Boll besegrades med 4-2 i finalen. 

Det är en njutning att se Harimoto i aktion. Han spelar rent, enkelt, och smart. Använder hela bordet, väljer så självklart den lurigaste och mest optimala placeringen i bollväxlingarna. Och hans säkerhet.. Den ruggigt vassa backhandsidan. Attackens snabbhet. Den tidiga träffen. Servarna som bygger upp för andra- och tredjebollsattack. Och det dominanta forehandtrycket. Har ni sett hur han tar hand om de stackare som hamnar i ballongplock mot honom? Inget halvdant exekverande där inte, men skoningslöst och effektivt. Och det underbara blockeringsspelet, trycket, känslan - ett välsignat offensivt försvar. Manufactured in Japan. Sprängfyllt av kvalitet. Blockeringskonsten har verkligen blivit ett signum för de japanska spelarna. Det har unge Harimoto gemensamt med bl. a. Kenta Matsudaira och Koki Niwa.

Tomokazu Harimoto har under de senaste månaderna positionerat sig som Japans starkaste spelare. Han slog ut världssexan Jun Mizutani i VM (4-1) och därefter världsnian Koki Niwa (4-0) i China Open. Och han har besegrat ett koppel av andra toppspelare. Vad ska man säga? Det är fullständigt mind-blowing att bevittna hans framfart på den internationella pingisscenen. Vi får se vad som kommer att ske när han matchat runt ett par varv till mot de allra bästa. Kanske lär de sig att handskas med honom, läsa hans skillade linjer över bordet bättre.

Tänk, alla år han har kvar.. Om tio år är han bara 24. Hur bra kan han bli? Hur länge till står toppkineserna pall mot honom? Och hur ser hans spel ut när han är fyllda 30? Spelar han ens fortfarande då? Genombrott av en sådan här prematur art kan säkert vara knepiga att hantera. Klarar hans kropp och psyke påfrestningen? Kommer han att bli mätt på framgångar? Vem vet, han kanske struntar i alltihop redan i 20-års åldern, lägger racket på hyllan. Skaffar flickvän, lägenhet och börjar plugga istället - hemma i universitetsstaden Sendai (i prefekturen Miyagi, 30 mil norr om Tokyo). Eller så stagnerar han en smula, lägger sig tillrätta och guppar runt bland de tio-femton främsta i världen - når som de andra japanerna inte ända fram, lyckas inte riktigt rå på kineserna. Eller så fortsätter det att gå som tåget och han blir världsmästare om något år. Slår sin idol Fan Zhendong i VM-finalen. Sedan vinner han OS-guld i Tokyo 2020 och blir så småningom en pingislegend, kanske legendernas legend med den längsta och mest framgångsrika karriär världen skådat. Man kan bara spekulera. Man vet inte hur det kommer att te sig. Ingen har sett något sådant här förut. Den spelskickligheten vid så unga år. Det är helt unikt.