Swedish Open Championships, igen.

Sitter och dricker en kopp grönt te och ser på 20-åriga Chen Xingtong’s framfart i Swedish Open. Hon är lite som en hybrid mellan Miu Hirano och Li Xiaoxia, tänker jag, och så har hon Chen Meng’s och Zhu Yulings mjuka omsorg om bollen. Det finns något säkert och stabilt över hennes spel, en god bollsnålhet och ett välutvecklat strategiskt tänk. Hon hanterar både fart och skruv. Rörelsen är mestadels bra, och hon är ofta snabbt runt för FH-winners. Jämn från bägge vingarna men hennes FH-sida kan verkligen vara outstanding, ja av högsta kvalitet.

I Stockholm fick 20-åringen kvala in i huvudtävlingen och lyckades sedan gå hela vägen. Slog ut japanska Hirano (4-1) i första omgången, turkkinesiskan Hu Melek (4-1I) i andra. Därefter tog hon sig an de tre bästa kvinnorna i världen. Besegrade Chen Meng (4-3) i kvarten , Zhu Yuling (4-1) i semi, och i finalen Ding Ning (4-3) - se nedan.

Chen Xingtong öppnade upp året med att vinna Hungarian Open och avslutar det alltså med att ta hem Swedish Open. Däremellan har hon mest varit på hemmaplan och jobbat på. Chinese Super League är en suverän plantskola för de nya unga som vi fått se slussas ut på den internationella touren i år - Chen Xingtong, Sun Yingsha, Wang Manyu och Gu Yuting och flera andra befinner sig i expressutveckling just nu. Återväxten på damsidan i Mittens rike är det fanimej inget fel på.

Nobody does it but Koki Niwa

Att Swedish Open 2017 kördes i SVT Play och forfarande ligger kvar där är en nådegåva. Staffan Lindeborg och Mikael Appelgren kommenterade ståndaktigt matcherna flera timmar i sträck. Sändningarna bjöd också på några initierade samtal med coacher och spelare om de nya förutsättningarna med den nya bollen.

Och vilken högklassig turnering det blev! Xu Xin, "the cloudwalker", stod som segrare efter att ha betvingat Fan Zhendong i en ruskigt välspelad finalmatch. Den vänsterhänte pennskaftaren lyckades med det mesta i Swedish Open, och är ju då fantastisk att se. Ma Long var inte med, men annars var alla toppkineserna på plats. Och de unga japanerna, och många fler. Tyskarna var inte där, men det gjorde liksom inget.

På tal om japanerna - Koki Niwa. Hans geni vet faktiskt inga gränser och han frälste vid flera tillfällen publiken i Eriksdalshallen med sin egenhet och alldeles speciella blick för spelet; ta en titt på den sista bollen, ja nr. 1 på ITTF’s Top 10 points. Och varför inte nr 6: Wu Yutings imponerande dynamics mot Kasumi Ishikawa - eller 9:an med Wang Yangs svårforcerade defensiv mot Mattias Karlsson. Och som det inte vore nog - Kenta Matsudaira’s och Jonathan Groth’s hiskeliga slagväxling i boll nr. 2, eller kanske 4:an där Xu Xin med sin långa vänsterarm sveper in en FH-slägga runt nätstolpen mot Tomokazu Harimoto. Ja - se allihop, det bara någon minuter. Roligt förresten med danske Groth som blev bäste europé genom att ta sig till kvartsfinal där Xu Xin stod i vägen. Men han tar små stadiga steg framåt hela tiden, Groth, tydligt så.