Sidor

25 juli 2018

Sydkoreanska minns VM 1991 och 1993

I samband med Korea Open tar jag en titt i The Korea Herald och får korn på en intervju med den 48-åriga sydkoreanska coachen och f.d. världsmästarinnan Hyun Jung-hwa. Det var den pennskaftspelande Hyun som var kapten i första utgåvan av det Förenade Korea som överraskande vann guld genom att besegra Kina i lag-VM i Chiba, Japan, 1991. Sydkoreanskan spelade då dubbel med nordkoreanskan Ri Pun-hui. De två blev goda vänner under de gemensamma förberedelserna inför mästerskapen och det har t.o.m gjorts sydkoreansk långfilm om den sensationella VM-segern, och om de unga kvinnornas vänskap. Filmen som heter As One (2012) får jag lov att återkomma till i ett annat inlägg framöver.

Hyun Jung-Hwa satt på läktaren i Dajeon när landsmannen Jang Woojin och nordkoreanskan Cha Syo Him vann mixeddubbelfinalen i Korea Open häromdagen. Hon kommenterar i tidningsintervjun:
“It reminded me of 1991, and I’ve always wanted people to know that the teamwork wasn’t scripted or orchestrated by politics. Here in Daejeon, I felt that sense of genuine teamwork once again. There’s definitely a difference being teamed up with a North Korean compared to players from other parts of the world -- you can actually feel like you share the same blood running through your veins.
Efter VM i Chiba -91 följde VM i Göteborg -93. Hyun Jung-hwa blev världsmästarinna i singel (efter finalseger mot mjukspelande Taiwan-kinesiskan Chen Jing). I lag-tävlingen återställdes ordningen: Kina återtog titeln och Nord- och Sydkorea hade åter separata lag. Hyun Jung-hwa sägs bara ha lyckats träffa nordkoreanska Ri Pun-Hui en kort stund under tävlingen, men sedan dess, sedan drygt 25 år tillbaka har inte de båda koreanskorna setts. De frostiga relationerna mellan deras respektive hemländer har satt käppar i hjulen vid flera tillfällen. I det smågripande klippet nedan berättar Hyun om mästerskapet 1991, om triumfen för det förenade Korea och om relationen till sin nordkoreanska väninna.



Uppdatering: Kuriosa.. Läser att Ri Bun Hui (ibland stavas namnet Li Bun-hui) 1992 gifte sig med nordkoreanske Kim Song-Hui som spelade för Kalmar BTK tillsammans med Waldner när de vann SM-guld säsongen 2001-2002. Jag hittar också en artikel i Aftonbladet om påstådda läggmatcher i Elitserien 2003. Antingen är det sprunget ur klassisk svensk pingisparanoja, eller så är det sant och komprometterande. Fan vet. En smula komiskt att läsa om ett gäng nordkoreaners rätt torftiga och oglamorösa liv som proffs i en svensk småstad. Läs här!

24 juli 2018

Historiskt i Korea Open

Den 22-årige sydkoreanen Jang Woojin (rankad som nummer 30 i världen) gjorde en drömturnering på hemmaplan i miljonstaden Daejon. Han tog hem herrsingeltävlingen efter klockrena segrar mot bl.a. världsfemman Xu Xin och rutinerade toppjapanen Mizutani. I finalen ställdes Woojin mot den 21-årige upcoming-kinesen Liang Jingkun som besegrades med klara 4-0 inför sextusen vrålande sydkoreaner på läktarna i Hanbat Stadium. Men den stora snackisen i årets upplaga av Korea Open var att sydkoreanen dessförinnan hade lyckats lägga beslag på titlarna i både herrdubbel och mixeddubbel. Därmed blev han den förste någonsin att vinna alla klasser i en och samma tävling på ett World Tour Event.

Av Jang Woojin’s tre titlar var det faktiskt mixeddubbeln som smällde högst, både för honom själv och för världen. Pingishistoria skrevs nämligen när han vann klassen tillsammans med nordkoreanska Cha Syo Him. Aldrig förut har ett kombinerat syd- och nordkoreanskt par lyckats med den bedriften på världstouren. Det blev en väldig mediauppståndelse förstås, och t.o.m den sydkoreanska presidenten Moon Jae uppmärksammade händelsen på sin Facebooksida:
 ”I applaud the joint performance of the two Koreas at the 2018 Korea Open international table tennis tournament. Jang Woojin and Cha Hyo Sim won the brilliant gold medal of the mixed doubles and provided an exciting victory. I would also like to thank the South and North Korean team players who have done their best to the end. With the athletes performances from the two Koreas, Daejeon Chungmu Gymnasium was filled with cheers of We are one! A small table tennis ball brought the North and South together!.”